Korruption definieras i Finland som missbruk av inflytande för egen fördel, vilket inbegriper en mängd olika underliggande fenomen som t.ex. givande och tagande av mutor, favorisering, nepotism etc. I motsats till vad många tror, är korruption ett problem också i Finland och 2021 godkändes den första nationella strategin mot korruption, vilket är i samklang med FN:s konvention mot korruption (UNCAC) och ett antal andra korruptionsrelaterade konventioner som Finland ratificerat. Strategin uppdaterades 2025.
Korruption har alltså varit ett återkommande tema i den politiska debatten i Finland, och temat har också väckt forskares, journalisters och den vanliga finländarens intresse. Ur forskarens synvinkel är korruption ett utmanande tema eftersom korruptivt beteende är undangömt och har många olika ansikten. Forskning i korruptionspolitik och -diskurs har däremot sedan några år underlättats av digitala verktyg som ger tillgång till material från beredande processer, remissförfaranden, expertutlåtanden och debatter i riksdagen. Till dessa hör verktyg som Lagradarn (fi. Lakitutka) och Politikbordet (fi. Politiikkapöytä) som är tillgängliga utan kostnad eller inloggning. Också Öppenhetsregistret (fi. Avoimuusrekisteri), som ger en bild av den finländska påverkningskommunikationen (lobbying), är av intresse för den korruptionsintresserade forskaren.
Lagradarn och Politikbordet erbjuder till synes oändliga möjligheter. En sökning belyser t.ex. hur samhälleliga aktörer förhöll sig till Finlands ratificering av UNCAC, och att man ännu under tidigt 2000-tal behövde påminna om att givande av muta inte bara utgjorde en kriminell handling utan också att mutor inte vara avdragsgilla i beskattningen (vilket påpekades i ett utlåtande av Åklagarmyndigheten). En djupdykning i aktuella korruptionsrelaterade debatter i riksdagen, å andra sidan, visar att ändringen av tobakslagen (våren 2025) fick vissa riksdagsledamöter att höja rösten gällande personliga intressen och t.o.m. korruption. Exemplen ovan visar att Lagradarn och Politikbordet har potential att bli värdefulla portaler in i en värld av (korruptionsrelaterade och andra) debatter och processer, något som främjar öppenhet, deltagande och stärker demokratin.
PD Catharina Groop, projektforskare inom LAWPOL-projektet